never opened myself this way, life is ours we live it our way. All these words I don't just say, and nothing else matters

på lördag är det julafton och grinchen har snott all min julstämning.
Jag vet ju att han kommer tillbaka med den lagomt till julfirandet och att det kommer hållas hand
och man stämmer in i en fin julsång och alla kommer känna gemenskap och julanda. 
Nåväl, jag hoppas på det iallafall. Kanske inte det där med att hålla hand och sjunga.
Men gemenskap, kärlek och frid - Julanda. Det hoppas jag på.
Vaför försvinner själva känslan av JULAFTON när man blir äldre?
Tänk vad mysigt det var när man var liten.

Har i vanlig ordning inte mycket att bidra med.


Open mind for a different view

Puss
/Linnéa


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0